On February 11 the journalist of the Swedish newspaper "Göteborgs-Posten" Jan Höglund reached out to the Consulate of Russia in Gothenburg with a request to comment on the situation around Navalny and other "poisoned" individuals ”for the sake of balance and objectivity”.

He also asked to highlight the Russian position on the Crimean subject. After agreeing on the format (written answers to questions from the editorial board), volume, and receiving confirmation that ”your words will be your words and nothing else", we presented the answers in Swedish to the newspaper on February 12. But unfortunately until today (February 19) we have no response to our subsequent emails to the editor about the publication date.

In any case, the "western free and democratic press" has once again demanstrated its politicized essence. There is nothing left but to post a long-read translation of our answers to the Goteborgs Posten questions here.

 

Q: The relations between European Union and USA has been even more strained because of Aleksej Navalnyj. Russia is accuse of poisoning him. President Vladimir Putin categorically rejects it and regards the statement that the federal security service FSB was behind the attempt to hurt him as false. What is your official explanation to this controversy and what happened to him?

The politicians and diplomats in Europe and USA are grounding their serious accusations on investigations performed by different and independent western experts and organizations on medicine and chemical weapons. What do your expert say?

A: Man uttalar sig i Väst om en så kallade A.Navalnyjs förgiftning som om det var ett faktum. Samtidigt håller den själva versionen om förgiftningen inte om kritik. Så till exempel påstås A.Navalnyj ha förgiftats med ett kemiskt stridsmedel «novitjok» förmodligen på ett hotell i Tomsk. Eftersom detta kemiska ämne tillhör otroligt toxiska nervgifter skulle en massa människor ha dött om man hade fattat beslut att döda honom på ett så extravagant sätt. Dock drabbades ingen annan.

Förutom detta, ifall vi på allvar tar påståendet om att FSB:s anställda begått ett mordförsök mot A.Navalnyj enligt V.Putins direkta order, skulle läkare i Omsk som i själva verket räddat bloggarens liv, ha varit omedvetna om «order från Kreml». De försökte däremot från början ta reda på orsaken till det som skedde: prover och slutsatser som de gjorde (och Ryssland är redo att dela dem med alla berörda sidor) visade en drastiskt förändrad ämnesomsättning som kunde vara förknippad med en hel bunt olika kroniska sjukdomar. Det hittades dock inte några giftiga stridsmedel i patientens blod vilket bekräftats i dokument.

Den 1 september 2020 beslöt A.Navalnyjs närmaste av någon anledning att det var tyska sjukvården som kunde ta hand om hans hälsa på det bästa sättet. I samma stund när bloggares hälsotillstånd möjliggjorde att transportera honom gav «regimen» av någon orsak tillstånd att obehindrat förflytta sitt «offer» till «den fria världen». Förmodligen för att västra specialister i lugn och ro skulle ta reda på exakt hur ett så kallat «novitjok-ämne» påverkar människokroppen.

Så länge våra partners i Väst kommer att hetsa upp en ogrundad propagandakampanj i massmedier i stället för en ämnessamverkan i denna fråga utan att överlämna oss några material om deras så kallade utredningar, uppfattar vi alla anklagelser oss till adress om saknad transparens som inte något annat än ett cyniskt hån mot sunt förnuft.

Dessutom skulle stater (nämligen: Tyskland, Frankrike och Sverige), som uppträtt officiellt med «bevis» på den vansinniga versionen av Navalnyjs tragedi, överlämna material i deras innehav (om de verkligen existerar) till Ryska Federationen som Konventionen om förbud mot kemiska vapen samt Europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottsmål kräver det.

De som hetsar upp myten om Navalnyjs förgiftning har varken omsorg om hans hälsa som mål eller strävan efter icke-spridning av kemvapen som Ryssland inte ens använt under det andra världskriget. Deras mål är att destabilisera inrikespolitiskt läge i Ryssland som Väst icke grundlöst börjat uppfatta som en stark och framgångsrik politisk konkurrent.

Q: EU, USA and different expert from the west also accuses Russia for the poisoning of Aleksandr Litvinenko and Sergej and Julia Skripal. What is your official explanation to what happened to them?  

Why, do you think, the West repeat this according to you groundless accusations?  Is there, according to you, any possibility that EU, USA and Russia could find an common explanation on these cases that you together can agree on?

A: Dessa påståenden är ju grundlösa av endast denna anledning att ingen av våra ”åklagare” vill ge direkta bevis på Rysslands skuld. Ingen seriös domstol skulle egentligen pröva dem. Det är sorligt att det inte är bara politiker utan också experter, de exakta vetenskapernas män, som använder de riktigt obetänksamma ordgrupper för sådana anklagelser som ”synnerligen sannolikt” (highly likely), möjligen medskyldig (may have been involved), troligen godkände det (probably approved it) etc. Vi minns tydligt ett provrör med ”Antrax” som man viftade med i FN:s säkerhetsråd. Även om det hände åren efter fick C.Powell modet att erkänna förfalskningen. Vi är övertygade om att tiden kommer och blir brittiska initiativtagare av provokationer med Litvinenko och Skripal tvungna att göra liknande bekännelser under trycket av uppenbara fakta.

Utöver Litvinenko och Skripal kan man ge exempel på gåtfulla död av våra landsmän – B.Patarkatsvili, A.Perepelitjnij, B.Berezovskij och N.Glushkov. Dessa historier har något liknande: de alla ägde rum på brittiska territoriet, medan anklagelser mot Ryssland lades fram utan någon förundersökning. Samtidigt gjorde London en icke-transparent undersökning utan ryska sidans deltagande vilket avvisades utan orsaksförklaringar

Vi skulle helst vilja diskutera dessa samt övriga problemfrågor med västländer. Våra partners emellertid undviker något slags ämnessamarbete. Det förutses till exempel i CWC att starta en konsultationsmekanism för att hantera problemfrågor. Skulle vi inte ha offentliggjort resultat av det gemensamma depolitiserade samarbetet för massmedier och allmänheten? Vi har vid flera tillfällen uppmanat till denna samverkan. Den skulle ha minskat anspänningsnivå och sprida ljus över verkliga omständigheter av dessa tragiska incidenter. Brittiska sidan duckade i sin tur även Rysslands väldigt legitima förfrågningar inom ramen för 1968 års bilaterala konsulära konvention om tillträde till skadade medborgare.

Allt detta ger bevis att alla stundtals karikatyr-liknande mönsterrättegångar och icke-transparenta undersökningar inleddes med det enda målet – att svartmåla Ryssland och dess ledning och visa vårt land som en odiös medlem i världssamfundet eller ett slags paria.

Q: From EU and USA a basic reason for economic sanction and constant critical rhetoric against Russia and the bad relations is the, according to them, the illegal annexation of Crimea. Is there any possible way forward between you if they don’t accept that Crimea is part of Russia? 

A: I februari 2014 utbröt en statskupp i Ukraina som fått ett direkt stöd från USA och EU-länder. Ukrainas nya ledning, påverkad av radikala nationalister, har snart visat sitt russofobiansikte genom att försöka införa förbud mot att använda ryska språket som är modersmål för översvallande majoritet av Ukrainas medborgare.

Gäller det att säga att utvecklingen i Kiev betraktades med särskilt oro i Krim, där över 60% av befolkning utgör etniska ryssar? Under omständigheter när Ukrainas grundlag nedtrampades på ett blodigt sätt på Majdantorget och upphörde de facto gälla, blev det regionala parlamentet – Autonoma republiken Krims högsta råd – den enda lagliga makten på halvön, och det utsetts, apropå sagt; i enighet med ukrainska vallagstiftningen.

Den 6 mars 2014 initierade Krimparlamentet som befarade våldsprovokationer från de ukrainska nationalisterna som fått seger i Kiev en allmän folkomröstning på halvön.

Den 16 mars röstade nästan 97% av Krimbor för återkomst till Ryssland. Folket utnyttjade sin i FN:s stadga stipulerade nationernas rätt till självbestämmande vilket skedde genom omröstning i överensstämmelse med alla internationella normer. Därför är alla diskussioner om «olaglig annektering» inte mer än en propagandistisk kliché. Krim blev en del av Ryssland i överenstämmelse med folkrättens regler och genom den mest demokratiska av alla demokratiska procedurer – en allmän folkomröstning, dit internationella observatörer inbjöds.

Apropå sagt att använda folkomröstning i syfte att bestämma territoriums nationala tillhörighet inte är något exceptionellt i världens historia. Till exempel, just på detta sätt fick ön Mayotte år 2009 status av Frankrikes utomeuropeiska departement, medan Falklandsöarna som Storbritannien hade erövrat från Argentina år 1982, blev en del av Förenade kungariket år 2013.

Man bör speciellt notera att under Krims återkomst till Ryssland spillde man inte ens en droppe människoblod. Hur påfallande skiljs det sig från Västerns «demokratiserande» operationer i Irak, Jugoslavien, Libyen eller Afghanistan med hundratusentals dödsoffer bland de civila!

Krim återvände till Ryssland för evigt. Alla som vill bygga upp vilka som helst konstruktiva förbindelser med oss bör utgå från denna verklighet.

Dem som hoppas på att påverka rysk inställning i denna fråga med hjälp av sanktioner, ultimatum eller politisk påtryckning, skulle vi föreslå att fördjupa kunskaper i Rysslands historia och dess befolknings karaktär.

Det som gäller Rysslands förbindelser med EU, anser vi att vägen som Bryssel valt och som syftar på att byta ut den allomfattande och ömsesidigt fördelaktiga förhållanden mot den enda ukrainska frågan är ett farligt utrikespolitiskt misstag som i första hand Europaunionens medborgare får betala för.

 

https://www.facebook.com/800865750025654/posts/3494091220703080/?d=n